Spots För att stoppa skjutbanedöden i landet så tillsatte regeringen i slutet av juli en utredning som ska se över hur förutsättningarna för de civila skjutbanorna kan förbättras. Utredningen leds av den välmeriterade sportskytten Pia Clerté som har ett stort engagemang i vapenpolitiska frågor.
– Vi ser jättepositivt på det här, säger Claes Samuelsson, ordförande i Mjölby Sportskytteförening och får medhåll från Karin Borén som är ordförande i Norrköpings Jaktskytteklubb. – Absolut. Det är väldigt sorgligt att det försvinner så mycket skjutbanor.
Den organiserade svenska skytterörelsen växte fram i mitten på 1800-talet. I princip fanns det en skjutbana i nästan varje socken.
Hundra år senare – på 1960-talet – började många skjutbanor läggas ned. Idag har Östergötland 157 aktiva banor av olika slag kvar och på Gotland finns det 25. Behöver ideell arbetskraft och pengar
För att kunna växa och bygga fler skjutbanor har skytterörelsen samma behov som andra delar av landets föreningsdrivna verksamheter – ideell arbetskraft och pengar. – Det finns pengar att söka, men det är rätt så krångligt, säger Anders Davidsson, kassör i Mjölby Sportskytteförening.
– Stöd från Försvarsmakten, som vi hade förr, där föreningarna fick låna gevär och k-pistar och fick ammunition, säger Lars Tofftén, ordförande i Gotlands skytteförbund. Se och hör mer i videoklippet här ovanför.
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.
För att stoppa skjutbanedöden i landet så tillsatte regeringen i slutet av juli en utredning som ska se över hur förutsättningarna för de civila skjutbanorna kan förbättras.